GO PANTHERS
I have five ferrets. They're all named Charlie.
Okay dudes, såhär ligger det till. Min kamera fungerar inte. Jag vet, världens största problem! Jag får väl lämna in den någonstans.
Hur som helst, nyheter: Jag var på min livs första football game i fredags och blev frågad till Homecoming av Layne. Allting var perfekt, det var mörkt och vi stod mitt i strålkastarljuset. Precis efter jag sa ja vann vi matchen. Jag vet, mitt liv är lite som en film. Enda problemet är att min värdfamilj inte vill att jag ska träffa killar, eller ens prata med dem för mycket. Det är lite galet. Jag menar jag har ju redan hittat min kille, det är inte som om jag skulle kunna bry mig om någon annan som mer än kompis om jag ens försökte. Jag vet att jag skrev hans namn nu men om de råkar se det får jag väl bara säga som det är: jag berättade att han frågade mig.
Jag spelar cymbaler i skolans marching band. Det är tortyr. Men min partner (Garrett) är bäst, jätterolig, söt och typ fjorton så honom får jag prata med. Tänk vilken enorm fet tur jag har. Jag känner mig så lyckligt lottad.
Har inte fått rida än, men jag vet inte om hästsnacket bara var prat eller om det bara är så att de inte har hunnit ta upp det än. Jag vågar inte gå och fråga dem om det heller ifall de tror att jag är uttråkad och börjar hata mig ännu mer.
Jag känner mig lite begränsad just nu men mamma och pappa ringde och pratade med mig idag och efter det kändes det lite bättre. De har lovat att ringa igen nästa lördag (glöm inte bort det!).
Nu ska jag gå och lägga mig så att timmarna tills jag får träffa Layne igen går fortare. Den här helgen har varit ganska jobbig och jag har mest gjort ingenting och önskat att tiden gick fortfare.
Oh! och för er som inte fattade det så var Chuck ett stort skämt. Ha ha.
Ni vet varför ni inte får någon bild.
XXX
Telefon, någon?
Okej jag tänker inte linda in det och ni får skratta hur mycket ni vill: jag är kär. Jag vet inte vad jag ska skriva för jag tänker inte beskriva honom här, det är något som måste berättas muntligt, och jag kan inte skriva hans namn ifall de jag bor hos skulle råka gå in på bloggen och råka se namnet för då skulle kunna råka få problem. Anyway. Nu vet ni. Och nu är ni nyfikna.
XXX
Home of the Panthers
Igår hände något kul. Jag och min kära syster var påväg hem från kyrkan (gående) när en bil som ser som hämtad ut från sextiotalet stannar bredvid oss och en kille med hatt, kostym och solglasögon frågar "Do you girls need a ride or are you walking for your health". Just det, han drog ner glasögonen halvvägs på näsan också. Oooh man, det var kul. Självklart blev han dissad.
Idag hade jag min första cross country träning. Det var roligt och glänste lite med min snabbhet. Det fanns många söta killlar och en erbjöd sig att ge mig skjuts närsomhelst jag behöver. Bing bing.
Man kan åka bil här utan att behöva möta en annan. Det är fantastiskt.
Jag har inga bilder härifrån än så jag bjuder på en fin google-bild. Den visar väldigt bra hur det ser ut.
XXX
Nu ska jag...
Min familj är helt underbar och jag känner mig väldigt välkommen. Jag är redan kär i alla djuren och de älskar mig tillbaka eftersom jag klappar och myser med dem så fort jag får chansen. Det finns inte så mycket att berätta än, men skolan börjar på måndag så då lär jag ju få rätt mycket material. Har dock inget internet i huset så för att kunna blogga måste jag åka till Grandma's.
Chuck kommer hem till Boise på tisdag (han går inte i skolan utan jobbar just nu på sin farbrors ranch) och vi har sagt att vi ska ses på lördag, om inte tidigare.
Känner ni igen huset? Det är där de spelar in "Friends". Och jag var precis utanför. Booyah!
XXX
In the room
New York, New York. Snap vad coolt! Jag har sett allt som finns att se i Manhattan, vandrat över Brooklyn Bridge, åkt subway, ätit bröd i Central Park, tittat ut över ingenting vid Ground Zero och fotat frihetsgudinnan på ganska nära håll. Times Square var blinkigare än något annat jag sett som inte varit på tv och Grand Central var så stort att jag utan problem hade kunnat gå vilse.
Igår såg vi en man som satt och tittade på hemgjorda porrfilmer i sin iPhone. Han höll upp den så att vi råkade se från väldigt långt håll. Då blev vi rädda och fick ta en omväg. Det är tydligen sådant man håller på med här i New York. Tur att vi snart ska vidare.
På bilden nedanför ser ni mig och min pojkvän utanför en trendig affär mitt i the city. Det är väldigt varmt, därav hans bara överkropp. Vi träffades under en shoppingtur i Soho men han bor i Boise i Idaho och flyger tillbaka dit bara några dagar efter mig (vilket var en väldig tur, annars hade vårat förhållande varit ganska misslyckat. Boise ligger för övrigt en timme från Parma där jag ska bo). Han heter Chuck och är nitton.
XXX
RipRideRocket
Framme! Det tog "bara" åtta timmar och sedan väntade i fyra timmar innan vi fick komma till hotellet. Sjukt segt. Men nu har jag hunnit bada i poolen och snart ska vi äta middag. Hotellet har gratis wireless!!!
Det var tokigt coolt när vi landade på Newark och jag såg Emipre State Building. Den är med i ALLA filmer. Och jag har sett den. Yeah.
XXX
Vår rätte kung
Let me get you a spoon so you can eat my ass.
Jaha nu sitter jag här i soffan för sista gången på ett år. Det känns skönt, den är väldigt mjuk. Om ett dygn sitter jag på planet och stör de andra passagerarna. Ojoj. Tack för världens finaste avsked, det gav allting till ett perfekt avslut. Fast det är ju inte ett avslut bara en början. Ett nytt kapitel! (Clichée)
Anyway, håll koll på bloggen och skriv massor till mig på facebook. Tänk gärna lite på mig när jag sitter där på planet också. Jag är tillbaka om tio månader och då vill jag träffa alla (!) igen. Jag skriver så fort jag får tillfälle. Skriv någon kommentar så jag vet att ni har läst och att ni lever.
Och vad passar bättre nu än en bild på mig på flygplanet?
Puss och kram och lots of love
XXX
Pågen
XXX
We Are One
Midnattsloppet om två timmar! Wish me luck. Jag och Sara startar samtidigt, men jag vet inte med hur långt mellanrum vi går i mål. Kom igen Frida! (Kom igen Sara).
Imorse åt jag amerikanska pannkakor för att ladda lite. Detta var min sista inte totalt fullspäckade dag innan jag åker. Jag fick en avskedsgåva av mor och far i form av världens finaste ring. Den ska jag ha på mig varje dag.
Om femtionio timmar ska jag vara på Arlanda. Laddad. Oooo. Jag kommer sakna er!!!
XXX
Ooh Laa
Okejokejokejokejokej, mindre än hundra timmar kvar. BIT IHOP. Djupa andetag. Ogenabanda. Sai shen. Tankar på Humla. Nu känns det bra.
Jag har åtminstone lånat massa skivor av Sara, det blir nog ännu bättre om jag lyssnar lite på dem. Mmmmm. Ösregnet idag påminde mig om hur mysigt det kan vara att sitta inomhus och till exempel se på film. Jag ska nog ta en liten titt på Låt den rätte komma in när jag är klar med detta. Ja nu sitter jag alltså här. Min sista kväll ensam innan jag åker. Det känns inte riktigt som om jag utnyttjar den ordentligt men jag vet inte vad jag ska göra. Så det blir film.
Jag målade lite på drakbilden idag. Den ser ut som om en efterbliven femåring har gjort den. Eller en apa med ryckningar. Den är snart klar i alla fall och det var det som var målet. Inte Picasso. Jag ska ändå inte titta på den under det närmaste året.
XXX
Jag vet vad jag gjorde den här sommaren
Sex dagar. Sex dagar! Gaaaaah. Försöker andas. Satt och bölade på bussen hem från Skansen idag och ville inte åka ifrån min bebis. Hon måste nog med helt enkelt. Inget annat känns lika jobbigt att lämna så varför känns det som om det blir ett stort hål i magen när jag tänker på ett år utan henne? Jag menar jag klarar mig bra utan skolan och alla kompisar kommer jag ju tillbaka till (självklart kommer jag sakna er alla jättemycket men vi kan ju hålla kontakten bra ändå och sedan ses vi när jag kommer hem) men jag vet inte hur det ska gå med Humla när jag bara lämnar henne. Det känns jättefel. Nu blev detta ett kärleksinlägg till en häst: Förlåt mig alla hästhatare. Titta inte på den vackra bilden nedanför. Jag hoppas att någon tar hand om min stjärna och att hon inte bara glöms bort. Nu är det bäst att jag slutar skriva innan jag börjar gråta igen. Bebis bebis bebis.
XXX
Seven Days
Det finns massor jag kommer sakna men tänk så kul när jag sedan kommer tillbaka till allt det roliga (och mindre roliga). Kalaaas. Jag hoppas att ni skriver mycket till mig. Det bästa är nog via bloggen för jag tror att facebook och hotmail är blockade på skolans datorer. Förhoppningsvis inte.
Sayonara suckers.
XXX
Oh, snap!
Jag och Dad mailar varje dag vilket är jätteroligt och jag är superpepp! På bilden nedan ser ni vad jag kommer hålla på med på fritiden. (Ursäkta hästbilden men jag var tvungen att visa). Barrel racing kallas det, ni kanske har sett på teve. Jag har sett det en gång på Dr. Dolittle och jag tyckte det verkade roligt. I filmen fuskade hon som red för hon kunde prata med hästen så den bara fixade allt åt henne. Då är det ju inget kul. Jag vill testa, de ligger ju nästan ner i svängen! Awesome!
Oh, right! Anakin hjälpte mig komma på fem saker jag är bra på: sjunga, rita, rida, prata och pyssla. Plus att jag är nörd i skolan. Vissa är kanske relativa men men. Det är väl allt å andra sidan.
XXX
Varje skrik är unikt
Idag har jag tjockat mig ordentligt med gifflar, våffla och massor med godis. Vi skojade runt lite på Gröna Lund på kvällen. Självklart förlorade mitt lag femkampen. Snyft. Men sånt är livet. Vi hade en hel del kul där vi sprang runt och lekte som små barn. Jag och Bea såg asiatiska akrobater. Det ni! Jag åkte Insane, som var världens flopp, men sedan gick jag Lustiga Huset och ställde allt till rätta igen. Feeest!
XXX
Tinkelattack
Spenderade eftermiddagen scrapbookandes hos Emil. När jag gick och var hungrig på stan hade jag inte samma tur som i torsdags då en gorilla med skylten "Krama mig och få en banan" på magen har ställt sig väldigt lägligt utanför Panduro. Gratis banan till Frida.
Imorgon ska jag ta sänkan och jag tycker att ni alla borde skänka mig en tänka då jag sitter och lider. Jag kommer se ut som på bilden nedanför när dom är klara med mig. Jag är rädd. Snälla be för mig, ring mig, följ med mig! Jag vill inte!!! Uusch, nålar.
XXX
Var är vargen?
Häromdagen rövade jag med min syster till Skansen och tvingade henne att rida på en shettis. Hon var lite rädd och jag gick där bredvid och skrattade mitt onda skratt. Hon var duktig så efteråt skickade jag iväg henne till godisståndet. När jag jobbat klart åt vi våfflor och sölade ner oss med grädde och blåbärssylt. Vi gick till akvariet och smet in gratis på mitt finfina plastkort. Plastkortet = power. Vi såg gullegulliga surrikater som solade sina magar och klappade på en orm som hette Snoddas. Det kändes lent.
Imorgon är min sista dag innnan ledigheten och jag och Elin ska ta med oss bebisarna ut och galoppera längs ängarna. Vi kan ta med oss fölis också och testa om hon följer efter eller sticker iväg till friheten. Hihi.
Puss
XXX