allido

Nu går tåget.

Jaha. Nu har de åkt. Vad tomt det blev. Det blev som ett stort tomt hål helt plötsligt. Visst att jag förstod att jag skulle sakna dem men jag insåg nog inte hur nära jag hade kommit mina amerikanska syskon. Det är så tyst här nu. Snyft. 

Imorse vaknade jag halv freaking fem för att öppna julklappar. Wow. I feel accomplished. Som ni kanske kan förstå somnade jag om och om igen under julklappsöppnandet, då endast en person i taget öppnade paket och hela ceremonin tog mer än två timmar. Vi var klara vid sju men då hade jag redan slocknat på soffan och jag och Collin sov båda fram till åtta medan alla andra pratade om sina julklappar och what not. Jag fick en hel enorm hög med kläder, men den kommer få plats i resväskan. Score!
   Vid två åkte Collin och Abby ifrån mig för att vara med sin pappa över lovet. Tomhet.



XXX